onsdag 6 maj 2009
huh.
Som då jag skrev i förra inlägget om att jag ville att saker skulle
förflytta sig, försvinna och att jag ska vakna upp och allting ska vara borta.
Det handlade bara om mig själv, om mina tankar och mina mönster.
För varje dag då jag vaknar så är det ingenting som har förändrats.
Det finns en liten ådra av självdestruktivitet hos oss alla, även hos mig.
Och den går mig fan på nerverna.
Förövrigt så är min bovärd nog världens svåraste person att få tag på.
Har försökt hur länge som helst, men det är alltid samma visa
"X är på möte, kommer tillbaka om en timme"
(man ringer tillbaka en timme och fem minuter senare)
"X har gått från kontoret för dagen, kommer tillbaka imorgon"
(man ringer dagen efter)
"X är inte inne på kontoret, lämna ett meddelande"
(man lämnar ett meddelande, och väntar på ett samtal)
väntar.
väntar.
väntar.
(man beslutar sig för att ringa igen, nu måste han ju vara inne!)
"X är tillbaka imorgon klockan sju"
(man skriker lite, lämnar ett nytt meddelande)
Igår lämnade jag tre meddelande, ringde 5.
Idag har jag ringt en gång, lämnat ett meddelande.
Det är ju liksom inga problem egentligen att ha möbeln här,
men jag vet att vi alla vill att det ska ordna sig så fort som möjligt.
Det vill jag med, det kan jag lova.
Men, jag tror att kungen är lättare att få tag på än denna karl.
Och jag litar inte heller så mycket på dem i receptionen.
Men ja, nu ska jag sluta förklara vad jag menar och sådär,
för det blir bara fel, och folk missuppfattar.
Sedan va? skicka ett sms istället?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar