Jag ska sluta luras! LOVAR! Jag kan ju inte alls sova efter jobbet.

Istället har jag och min rumskamrat spelat kort, kollat lite på tvivelaktigt underhållande tv-program. Jag har tagit ett långt bad och lagt en ansiktsmask och nu sitter jag i soffan och ser framemot en söndagsfika med Sebastian. Sen Jobb, igen.

Nu tänker jag att jag vill åka hem, har slutat jobba för 10 minuter sedan, men det är söndag idag så jag har inte så många bussar att välja på. Hela jag skriker efter att få lägga mig i min egna säng, dra täcket över huvudet och sova bort den här hemska huvudvärken. Klockan 18.00 idag börjar jag jobba igen och ska jobba till imorgon klockan 08.Så ni förstår, jag är trött och kommer vara ännu tröttare imorgon.

Inatt har jag fått flera sms av en bra en och jag låg i soffan och saknade. När man bara vill dit. Snart snart snart snart.

När saker är sådär oförskämt bra så blir man ofta väldigt till sig.
Just nu vet jag inte riktigt var jag ska ta vägen. Dagarna går väldigt
långsamt och jag vill att tiden ska springa fram.

Mars, och flera tusen andra marsar.

Och ni ska bara veta hur bra han är.

Jag är glad, sådär glad att det ibland slår en att man går runt med ett leende men inte riktigt kan förklara varför man flinar. Och visst är det fint, och läskigt och bra på alla sätt. Inte för att någon vet, inte för att det finns ett facit på något. Även ifall man skulle vilja det. Men snart är det den nionde februari. Och då mår jag bättre än bäst.

Jag skrev i ett litet tidigare inlägg att jag hade lagt till min halvbror Markus på facebook, och det var enormt roligt att bara få se hur han ser ut, hur hans dotter ser ut, bara få en liten inblick i hur han lever. Jag har träffat honom en gång då jag var kring nio år och jag kommer inte ihåg något alls. Idag fick jag ett mail av honom och sedan pratade vi ett bra tag på msn. Hur fint som helst. Det blev en helt annan verklighet, han blev verklig. Det är svårt att förklara. Men väldigt bra.



Nu ska jag sova. Godnatt!

Haha. Med min tur ska jag in på akuten imorgon för att det kaanske misstänks att jag har en BLODPROPP i min vad. HAHAHA. Blodpropp får man ju bara då man är gammal. Inte 22 år gammal. Well. Önska mig lycka till. Jag vill gärna behålla mitt ben!

Inatt har jag sovit, jag har sovit gott och länge. Har fruktansvärt ont i mina ben, jävla träningsvärk. Men eftersom jag inte alls är ynklig (haha) så bryr jag mig inte om det. ALLS. Jag vaknade och var sömnig men glad. Drack en kopp te och satte mig på bussen till jobbet. Min kollega var ledig inatt så en ur "beredskapsgruppen" hade hoppat in. Så jag visste att det antingen skulle vara hur lugnt och bra som helst på jobbet eller ett helvete.

VAD TROR NI JAG MÖTTES UTAV?

Ett helvete.
Jag har skrivit upp en punktlista över saker som får göras, som ska göras och saker som inte får hända. Hur bra tror ni det hade gått? jag blir irriterad då det mesta handlar om sunt jävla förnuft och då ska inte jag som är 35 år yngre än mina kollegor göra mest rätt?

Fan. Jävla irriterad och inte alls riktigt på humör nu.
OCH JAG SOM VAR SÅ GLAD.


Fast lite glad är jag nog ändå. Så det så.

Rädda mig, jag har börjat göra "PEACE"-tecknet då jag är full. Rädda mig. Snälla ni? Med ett nästan flamsigt fult grepp om drinken så gör vi ett tecken som är så fult att jag borde ha blivit skjuten där och då. Ta också tillfälle att kika längre ner i en min blogg. EN LIKADAN BILD. Men där var jag i alla fall ensam och inte ute på en krog. BEVARE OSS VÄL!

Jag är tillbaka i Malmö nu, och vill tillbaka till stockholm. Ibland är inte någon stad alls riktigt perfekt. Utan bort bort bort är bäst. Ändå lite skönt att vara hemma så att man kan göra det man är bäst på (öl?)....!

En ny rumskamrat har jag också, som heter Patrik. Han har skruvat fast sängben på min säng, gett mig kaffe på morgonen och skickar iväg mig till sängs då jag nästan däckat i soffan. Han är dessutom morgonpigg. Det har en positiv inverkan på mig. För jag tävlar i allting. Så jag kan ju fan ta mig inte vara sämre.

Plus att jag har hittat en halvbror till mig på Facebook. Coolt yo.

Kanske är det bra att få ta en paus, krama om de som alltid varit nära, som alltid haft en hand på ens rygg, som alltid talat samma språk. Kanske är det också bra att nysta upp nystan som alltför länge varit trassliga.

Har haft en underbar vecka i Norr. Det har varit sådär fint så att man aldrig vill bort igen, det är konstigt att åka därifrån, hur länge man än är i stan går det alltid för fort. Det finns aldrig riktigt tid till allting man vill göra och alla som man vill träffa. Verkligheten kallar, även ifall jag är i stockholm nu i nån dag.

Har också en ny rumskamrat som flyttar in idag, det kommer nog att bli bra. En ung kille som ska plugga civilekonom i Lund.



Pus.

Har varit uppe i Norrland nu sedan i måndags, har träffat lite vänner, men mest har jag varit med familjen. Igår åkte vi till Umeå för att fira min fina bror som idag tog sin examen som socionom (GRATTIS). Vi bodde på hotell, drack champagne och åt finmiddag ute och satt på mammas hotellrum och snackade på natten. Det var fint. Imorse åt vi en bra hotellfrukost och tog sedan oss till universitet där Mikael fick sitt diplom. Fint!

Nu är jag och Mikael hemma hos hans kompis Victor där vi ska sova inatt. Det är kring -20 och vi fryser än. Här ska vi laga lite mat för att sedan kolla lite på film och sedan sova. Imorgon ska jag tillbaka till Piteå för att umgås med lite vänner.

På måndag åker jag till Stockholm. HÄR RESER VI RUNT I HELA VIDA SVERIGE!

Imorse var det ingen bra morgon, vaknar och vill inte alls upp, kliver upp och tar en cigg. För att vakna tänkte jag. Och herregud som jag vaknade! Jag började må illa, skaka och kunde inte stå upp. Efter att ha trixat mig uppför trappen in i duschen så tvålade jag in mig snabbt, schampoo i håret och därefter vek sig benen igen. Det blev att sitta i badkaret i tio minuter bara för att ens samla krafter till att skölja bort allt skum. Och på darrande ben ta mig till soffan där jag vilade lite. Fortfarande så darrar jag i händerna och benen vill inte riktigt att jag ska stå upp. VA FAN? Vetefan vad som hände där. Typiskt nog så är jag ju på jobbet också vilket innebär en del tunga lyft som inte alls känns Okej idag. Fan.

På måndag är det Piteå, på onsdag är det umeå och hotell, och fredag/lördag är det stockholm. JAG GILLAR`T!

Nyår var väl som väntat. Ensamt bland alla ens vänner, hur mycket jag än älskar dem så är det inte riktigt samma sak. Det är inte vännerna från förr, det är inte de som vet allt om mig. Det är inte de som skrattar åt precis samma saker som jag. Och jag dör lite varje dag då jag inte är med dem. Om en vecka är jag hemma i Piteå och ursäkta allt mitt tjat, jag älskar verkligen den lilla staden.

Nu sitter jag i en lägenhet på ST:knuts torg och dricker öl med två fina grabbar. Och för det klagar jag inte. Jag bara längtar tills jag kan vara den jag riktigt är. Ni vet, på riktigt malin. den som skrattar, den som skämtar, den som gör roliga saker.

Ni vet, jag tror de flesta fått fel uppfattning om mig. Jag är bara trött. Så fruktansvärt trött. Jag sover aldrig, jag är inte mig själv.


2010 ska jag vara den jag på riktigt är.