HELVETES JÄVLA SKIT.
Förlåt.
HELVETE OCKSÅ.

Jag är så trött, så innerligt trött. MEN... problem. jag ska upp om två och en halv timme för att hinna till jobbet och jag har inte somnat än. Visst är det kul att sitta och dricka kaffe med en vän, visst är det trevligt. Men, man kanske inte ska göra det halv elva på kvällen. Kanske inte nej, nej inte det inte. Jag är inte ens lite trött i ögonen. Det är inte ens lite sömnigt. Mitt huvud är trött. Jag vill ju bara så gärna sova. bara lite. lite grann tack. Inte blir det bättre av att det låter så fruktansvärt här i storstan. Nej, nej nej inte ens lite grann.

Så roa mig. Någon som är vaken? Roa mig sa jag!

Tillbaka i Malmö, har inte hunnit i säng än. Väldigt dumt. Har haft Dag på besök en stund nu, dricka kaffe (duuuumt) och snacka lite skit. Bra bra bra. Känns konstigt att vara här. Saknar byn. Inga hundar som springer runt, tyst och lite ensamt är det minsann. Men, det saknaden går nog över om ett par dagar. Kommer att sakna att sova ut och äta frukosten på verandan med skogen runt omkring. Och nu fungerar det inte riktigt längre att klä sig som en skogsmulle. Fan.


Men, skönt på samma sätt att komma tillbaka till vardagen. Och alla människor också.

Minuterna går långsamt, och jag undrar om jag någonsin ska berätta alla hemligheter. Nä. Men ibland är det frestande.

Du har inte ens mitt nummer sparat, efter nio år har du ändå inte mitt nummer sparat. för att jag någonstans alltid är en hemlighet. En sweet jävla hemlighet, då lusten faller på är alla hemligheter så fruktansvärt vackra och det är aldrig jag som haft svag karaktär, det är tyvärr du. min vän. Min vän som vet allting, som kan allting, som får mig att vara tyst, i närvaro. För tänk, tänk ifall jag säger något fel. vad fel det hade varit. vad fel jag hade varit. förlåt i förväg. i förväg som aldrig kommer färdas någonstans. förlåt just nu, och det finns ju aldrig. du som aldrig sparat mitt nummer, vad bryr jag mig? ingenting.

vi lämnar det så. Vi lämnar nio år. Det är sånt jag gör har jag märkt.

En skeptiskt rumskamrat då jag hittar hans sprayburkar, med all rätt kan man tycka.
Nöjd Malin efter ett rätt lyckat resultat, dvs, ingen röd färg på väggarna. WIN!