måndag 5 april 2010
Den här godingen är min värsta fiende just nu... Ja, alltså tanden där bakom. Den högra framtanden. Jag kan inte riktigt visa er den, för jag kan inte riktigt lyfta läppen utan att det strålar smärta ut genom hela huvudet! Men där under, jag lovar er, gömmer sig satan. När jag tittar på mig själv i spegeln så ser jag ju hur knäppt det ser ut. ena sidan ler, den andra gör det inte. Alltså ena sidan av munnen. Ta ledigt kan jag inte heller göra såhär en måndag som är röd. Utan det är bara att bita ihop. (NEJ FÖR DET GÖR SÅ JÄVLA ONT!!!) och gå till jobbet. Tyvärr handlar mitt jobb till väldigt stor del att prata. och jag kan knappt säga ett ord. Lyckat.
Det är så typiskt bara. Jag har aldrig haft problem med mina tänder. Eller ja, hade tandställning och drog ut typ 8 tänder då jag var liten. (jag hade några för mycket bara ju) och sen har det varit så lugnt. Har aldrig haft ett endaste hål eller början till ett hål. OCH NU?! är det här tacken för 22 års exemplariskt tandbortstande?! Jag som stått där morgon och kväll, borstat mina tre minuter och känt mig bra. Ibland har jag ju fan till och med borstat mitt på dagen, bara för att. Så tack. Tack så himla mycket.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar