Sitter hemma, är ganska trött i kroppen, tankarna vandrar iväg. Till platser som fyller mig med saknad, längtan till att saker ska förändras och förbättras. Orkar inte låta allting falla hela tiden, orkar inte låta relationer till människor bara försvinna längre. Pratade häromdagen med en vän om allting som hände i Piteå, om en av de främsta orsakerna till varför jag flyttade. Det som kan göra mig så arg är att alla visste om det, det var ingen nyhet. Och jag ville sannerligen inte göra en stor grej utav det. Utan tog väl på mig ansvaret, det var jag som var tvungen att försvinna. Tog på mig ansvar för skitsnack, bakom ryggen och rätt i mitt ansikte. Kanske ångrar jag att jag aldrig riktigt sa ifrån, utan lät det bara vara. Men jag ville inte att det skulle bli stort, ville inte vara den där droppen som gör att bägaren rinner över. fan.
Men det känns som att jag aldrig kommer att komma ifrån det där, det kommer alltid vara någon som tycker illa om mig. Någon som kommer att försöka förstöra eller bara få mig att känna mig liten. Och jag är trött på att behöva rätta mig efter människor. För jag gjorde det hela tiden förr. Lät alltid andra ta besluten åt mig. Är trött på att alltid känna som om jag gör något fel i relationer etc.
"Vi lägger allting bakom oss? Visst gör vi det? Kan du göra det? Jag vill att allt ska bli bra"
Va? Egentligen verkligen; Va?
Det var inte jag som för det första förstörde någonting, det var inte jag som beslöt att bara vända ryggen och utesluta honom från mitt liv. Det var inte jag som gav upp. Och det sårar mig. För det var en otroligt bra vän, det var bland den bästa. Och jag hade så jävla roligt tillsammans med honom. Alla timmar vi spenderade med att analysera, lösa korsord och dra på äventyr. Det är helt och håller borta på grund utav en skitsak. En skitsak som inte var mitt fel.
Slutkontentan är iallfall att jag inte är gjord för intriger eller sånt skit, men ändå så flockas de runt mig och allt jag gör är att flytta mig ur vägen. Alltså fungerar alla svinens taktik.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar