Det är en smula skrattretande. Livet är väldigt skrattretande. Det ligger där i halsgropen och retar.
Från och med nu ska jag inte släppa in en människa in i mitt liv igen på det sättet. Inte en jävla chans. Jag ska efter det här inte tro på vad en karl säger. För det är ju inte sant.
Får jag bara fråga varför det blir en sådan här
"jag vill inte att du ska försvinna"
Var kommer det ifrån? Var försvann allt logiskt tänkande?
"Jag vet! jag ignorerar en människa, sedan säger jag att det verkligen inte överhuvudtaget fungerar och SEDAN blir jag lite rädd över att jag kanske inte får träffa henne igen"
Nej, detta får förändras nu. Mitt huvud får sätta sig på rätt ställe nu.
Hädanefter ska jag aldrig falla för en jävel igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar